Klimatredovisning

VI HAR LÖSNINGEN

Hem / Klimatredovisning

HUR FUNGERAR DET?

Först tar CCC på uppdrag av er fram en klimatredovisning som fastslår verksamhetens koldioxidutsläpp i ton räknat.
Därefter har vi en dialog kring vilken klimatkompensation vi ska använda för att kompensera koldioxidutsläppen.

LÅT OSS STARTA EN DIALOG OM ERT KLIMATARBETE

KLIMATREDOVISNING FULLSTÄNDIG

En fullständig klimatredovisning utgår från GHG-protokollets riktlinjer där utsläppen delas upp i tre kategorier. 

Scope 1 är det scope där företag har störst rådighet och möjlighet att påverka sina utsläpp. Det omfattar era egna direkta utsläpp av växthusgaser. Med direkta utsläpp menas de utsläpp från källor som ägs av er.

Scope 2 har företag mindre rådighet men kan göra val som påverkar utsläppen. Det omfattar utsläpp av växthusgaser som sker indirekt genom konsumtion av t.ex. köpt el. Med indirekta utsläpp menas de utsläpp som uppstår som en konsekvens av aktiviteter/konsumtion av det rapporterande företaget/organisationen men som inträffar vid källor ägda av andra företag.

Scope 3 har verksamheter minst rådighet, och har ofta endast möjlighet att påverka genom förändringar i företaget. Det omfattar era andra indirekta utsläpp av växthusgaser som uppstår genom konsumtion av t.ex. material, varor, bränslen samt transporter med fordon som inte ägs av företaget.

De största utsläppen är oftast inom scope 3 och de kategorier som inkluderas ska spegla företagens aktiviteter.

KLIMATREDOVISNING FÖRENKLAD - ONLINE

Att identifiera och kvantifiera ett företags klimatpåverkan är viktigt för att lättare starta klimatarbetet med att långsiktigt sänka utsläppen verksamheten genererar. Mindre företag har genom Carbon Capture Company möjlighet göra en kostnadsfri förenklad klimatredovisning direkt på webben.
Då klimatredovisningen kvantifierat företagets utsläpp kan ni enkelt kompensera utsläppen lokalt i Sverige via Carbon Captures Company´s produkter C1, C2 eller C3.

KONTAKTA OSS

En klimatredovisning ger er en överblick av verksamhetens totala klimatpåverkan och visualiserar var utsläppen uppstår, vissa utsläpp går att minska snabbt och andra måste man arbeta med en längre tid. Redovisningen är ett viktigt underlag för arbetet med att minska utsläppen och används för att planera hur verksamheten snabbt och effektivt ska minska utsläppen.

Beskrivning av en produkts eller ett företags klimatpåverkan bygger i grunden på livscykelanalys. En klimatberäkning gör det möjligt att sätta siffror på klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv och jämföra produkter. Avgränsningen för er verksamhets klimatredovisning bestämmer ni tillsammans med oss.

CCC gör klimatberäkningar och klimatredovisningar på många olika nivåer och för många olika syften:

  • GHG Protocol
    (Greenhouse Gas Protocol) är en metod för att beräkna ett företag eller en produkts klimatpåverkan. Klimatpåverkan delas in i scope 1,2 och 3 beroende på hur företagsnära utsläppen sker.
  • Science Based Targets initiative (SBTi)
    Ett ramverk för företag i olika branscher där det specificeras vetenskapligt förankrade klimatmål som går i linje Paris-avtalets 1,5 gradersmål. Företag som sätter ett klimatmål kan lämna in dem till SBTi för godkännande och sedan få dem publicerade och använda målet i sin kommunikation. Som underlag krävs en kartläggning av verksamhetens utsläpp och en plan för att minska utsläppen som också är färdplanen för att nå de uppsatta klimatmålen.
  • Carbon footprint
    Förenklad Livscykelanalys (LCA) där endast klimatpåverkan inkluderas.
  • Koldioxidbudget
    En koldioxidbudget beräknas för en kommun eller region som ett verktyg för att följa upp hur utsläppen behöver minska inom det geografiska området för att följa parisavtalet.

GHG-PROTOKOLLET

GHG-protokollet är en av många standarder att använda sig av för den som ska beräkna och rapportera sina växthusgasutsläpp. Protokollet är även den mest använda standarden världen över.

LÄS MER (EXTERN LÄNK)

GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) utvecklades av World Resources Institute (WRI) och World Business Council on Sustainable Development (WBCSD) som en global standard för mätning, hantering och rapportering av växthusgasutsläpp. Den första utgåvan lanserades år 2001 och sedan dess har den uppdaterats flera gånger.

Därför redovisas utsläpp i scope 1, 2 och 3 enligt GHG-protokollet.

Idag används GHG-protokollet av tusentals företag och organisationer världen över. Den stora spridningen gör att det blir lättare för de som beräknar sina utsläpp att jämföra med andra.

GHG-protokollet utgår från fem övergripande principer: Relevans, fullständighet, jämförbarhet, transparens och noggrannhet. I sina handledningsdokument förklarar de dessa i detalj och beskriver hur de som vill beräkna sina utsläpp ska gå till väga. Det finns även standarder för att lägga upp en klimatstrategi, minska sina utsläpp och mycket mer.

Scope 1, Scope 2 och Scope 3 - GHG-Protokollet

Beräknar enligt GHG-protokollet som är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av regeringar, företag och organisationer. Man redovisar utsläppen i scope 1, 2 och 3. 

Standarden används för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Enligt GHG-protokollet redovisar man genom att dela in utsläppen i olika scope (områden): scope 1, 2 och 3. Detta ger en tydlig bild av vilka utsläpp som är direkta (scope 1) eller indirekta (scope 2 och 3). I stora drag innehåller scopen följande:

null

SCOPE 1

Scope 1 innehåller direkta växthusgasutsläpp, alltså som verksamheten har direkt kontroll över. Det gäller exempelvis växthusgasutsläpp från fordon och maskiner som verksamheten äger eller leasar, om verksamheten har en oljepanna för uppvärmning eller förbränning av kol, bensin och olja i fabriker som verksamheten äger.
null

SCOPE 2

I scope 2 hamnar indirekta utsläpp från elektricitet, alltså förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla.
null

SCOPE 3

Scope 3 är de indirekta växthusgasutsläppen, utöver inköpt energi, som sker utanför verksamhetens gränser. Växthusgasutsläppen i scope 3 brukar delas upp i s.k. uppströms och nedströms växthusgasutsläpp beroende på om de sker före eller efter den egna verksamheten i kedjan.

Analysprocess av utsläppen

01

Kartläggning av utsläpp

Med utgångspunkt i GHG-protokollets rapporteringskategorier kartlägger vi verksamheten eller produkten och sätter avgränsningar för vad er klimatredovisning ska omfatta. Ett krav för klimatredovisningen är att den minst innehåller scope 1 och 2.

02

Datainsamling

 

Med hjälp av CCC´s verktyg samlar ni in data om verksamheten från interna system och leverantörer.

03

Beräkning och redovisning

Vi beräknar och rapporterar er klimatpåverkan i ett format som följer GHG protokollet alternativt någon av de andra metoderna beroende på avgränsningen som vi fattat beslut om. Klimatredovisningen redovisas uppdelat på kategorier av utsläppskällor, scopes och nyckeltal.

Lagstiftning och regelverk – Bakgrund - på EU-nivå och i Sverige

EU:s handlingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt, syftar till att underlätta för investerare och företag att styra kapital mot målet om ett klimatneutralt EU 2050 genom att identifiera miljömässigt hållbara verksamheter. Taxonomiförordningen är ett system för att identifiera miljömässigt hållbara verksamheter vilket medför nya krav på hållbarhetsrapportering för vissa företag från och med den 1 januari 2022. Viktigt att notera är att dessa upplysningskrav avser hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 2021.

På EU-nivå finns sedan 2014 direktivet om icke-finansiella rapporter (non-financial reporting directive, NFRD) som kräver att vissa företag tar fram en hållbarhetsrapport där klimatfaktorer är en av flera faktorer som ska ingå. I Sverige har NFRD införts genom bestämmelser i årsredovisningslagen. 

Från och med den 1 januari 2022 blir det lagkrav för företag med mer än 500 anställda att redovisa enligt den nya EU-taxonomin, vilket innebär att de måste rapportera hur hållbara deras produkter och tjänster är i förhållande till riktlinjerna i taxonomiförordningen. 

Företag bör redovisa klimatrelaterad information enligt TCFD:s rekommendationer men också inkludera rapportering om hur de påverkas av klimatförändringar och omställningen samt företagens egen påverkan på klimatet, så kallad dubbel materialitet.

Det finns även två EU-förordningar, Disclosureförordningen och Taxonomiförordningen:

Disclosureförordningen (förordning [EU] 2019/2088) beslutades i december 2019. 

Den reglerar finansmarknadsaktörer, så som fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare, hur de ska informera sina investerare och kunder om ESG-faktorerna (Environment, Social & Governance).

Taxonomiförordningen (förordning [EU] 2020/852).

Innehåller regler för att avgöra när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. I ett första steg omfattar taxonomin klimatförändringar. I ett andra steg utökas den till att gälla även vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, miljöförstöring och biologisk mångfald. Taxonomiförordningen ska komplettera de krav på hållbarhetsrapportering som finns i NFRD.

Taxonomiförordningen berör finansmarknadsaktörer, offentliga organ, börsnoterade bolag och andra stora företag av allmänt intresse. Dessa ska ta fram en hållbarhetsrapport i samband med årsredovisningen.

Lagstiftning och regelverk – Vilka företag omfattas – vilken rapportering krävs

Vilka företag omfattas?

Det är främst större företag, eller koncerner, med över 250 anställda, en balansomslutning på mer än 175 miljoner kronor eller en nettoomsättning över 350 miljoner som ska rapportera, enligt det svenska lagförslaget. ”Företag av allmänt intresse” så som statliga bolag, börsnoterade företag, kreditinstitut och försäkringsföretag ska också rapportera, liksom företag med ”samhällsbärande verksamhet”, till exempel elbolag eller annan verksamhet inom infrastruktur och vård. Dotterbolag kan undantas om moderbolaget lämnar en rapport för koncernen. EU:s direktiv gäller egentligen en mindre krets företag (över 500 anställda), men den svenska regeringen vill gå längre och har därför lagt ribban lägre, så att fler företag omfattas.

Vilken rapportering krävs?

Rapportering utgörs av bolagets andel av omsättning/capex/opex som är förenlig med taxonomin. För finansiella marknaden gäller andra rapporteringskrav, till exempel andel av portföljen som är i enlighet med taxonomin på konsoliderad nivå.

  • Aktör på den finansiella marknaden: Rapportering under 2021 (deadline 31/12 2021)* på de två första miljömålen, exempelvis på hemsidor eller i periodiska rapporter.
  • PIE-bolag med fler än 500 anställda: Rapportering under 2022 (avser RÅ 2021) på de två första miljömålen, i den lagstadgade hållbarhetsrapporten. 

Lagstiftning och regelverk – Tidtabell

1 juni 2021: Esma, Eiopa och EBA ska lämna förslag till tekniska standarder om taxonomiförordningens miljökriterier för klimatförändringar.

Juni 2021: EU-kommissionen avser att publicera en delegerad förordning eller direktiv med regler om hur taxonomiförordningen ska tillämpas inom ramen för direktivet om icke-finansiella rapporter, NFRD.

1 januari 2022: Disclosureförordningen börjar tillämpas när det gäller redovisning av hållbarhetsfaktorer (ESG) i regelbundna rapporter. 

1 januari 2022: Taxonomiförordningens miljökriterier börjar tillämpas för klimatförändringar, samtidigt som motsvarande krav i disclosureförordningen.

1 juni 2022: Esma, Eiopa och EBA ska lämna förslag till tekniska standarder om taxonomiförordningens miljökriterier för vatten, marina resurser, biologisk mångfald, omställning till cirkulär ekonomi m.m.

1 januari 2023: Taxonomiförordningens miljökriterier börjar tillämpas för vatten, marina resurser, biologisk mångfald, omställning till cirkulär ekonomi m.m. samtidigt som motsvarande krav i disclosureförordningen.

null

Ett klassificeringssystem för att skapa jämförbarhet på finansmarknaden när det kommer till gröna investeringar. Påverkar större företag och gäller från 2021. Täcker in sex miljömål (i första hand de två klimatmålen)

För att klassificeras som miljömässigt hållbart ska en verksamhet bidra väsentligt till minst ett av målen samtidigt som den inte väsentligt ska skada något av de andra målen:

  • Minska klimatutsläpp
  • Klimatanpassning
  • Vatten och marina resurser
  • Cirkulär ekonomi
  • Föroreningar
  • Skydd av ekosystem

LÅT OSS PRATA MER

    CARBON CAPTURE COMPANY AB

    Orgnr: 559115-6418
    VAT: SE559115641801
    F-skatt: Registrerad

    E-POST

    [email protected]

    TELEFON

    +46 8 505 651 00

    ADRESS

    Birger Jarlsgatan 2
    114 34 STOCKHOLM

    FINNS PÅ
    POWERED BY HUMAN IT